打字猴:1.70236217e+09
1702362170 (60) Bringéus, N. -A., “Tradition och Förandring i 1800-Talets Skånska Lanthushållning” in Björklund, C. and Lindbom, G., eds., Kristianstads läns Hushållnings Sällskap 1814-1964, Kristianstad, 1964, pp. 70-71 and 74; Frykman,J., Horan I Bondesamhället, Lund, 1977, pp. 112-116.
1702362171
1702362172 (61) Wigström, E., Allmogeseder I Rönnebärgs Härad I Skane pa 1840-talet, Stockholm, 1891, pp. 14,23; Frödin, J., “Skittesväsende och Jordbrukskrisett tillägg,” Ekonomisk Tidskrift, 1946, Vol. 48, p. 198。
1702362173
1702362174 (62) Asplund, J., Tid, Rum, Individ och Kollektiv, Stockholm, 1983; Frostin, E., “Byalag I Förs härad,” Skånes Hembygdsförbund-Årsbok, 1932, pp. 9 and 11; Bruzelius, N. G., Allmogelivet I Ingelstads Härad I Skåne under Slutet av Förra och Början av Detta Arhundrade, Lund, 1978 [1876], pp. 59 and73; Frykman, J., Horan I Bondesamhället, Lund, 1977, p. 131; 参见Pred, A., “Structuration and Place: On the Becoming of Sense of Place and Structure of Feeling,” Journal for the Theory of Social Behavior, 1983, VoL. 13, pp. 45-68。
1702362175
1702362176 (63) Engström, B., Byalagen i Bara härad, Lund, 1928, p. 16; Engström, B., “Åldermansskifte och Bystämma i Skånska och Danska Byar,” Fataburen, 1927, p. 34; Frostin, E., “Byalag i Färs härad,”Skånes Hembygdsförbund-Årsbok, 1932, p. 11; Thunell, E., Livet på Kabbarp 1 & 6: 1814-1864, Lund, 1952, p. 53.
1702362177
1702362178 (64) Bruzelius, N.G., Allmogelivet i Ingelstads härad i Skåne under Slutet av Förra och Början av Detta Arhundrade, Lund, 1978 [1876], pp. 37 and 40; Hanssen, B., Österlen-Allmoge, köpstafolk & Kultursammanhang vid Slutet av 1700-Talet i sydöstra Skåne, Ystad, 1952, pp. 73-84.
1702362179
1702362180 (65) Hanssen, B., Österlen-Allmoge, köpstafolk & Kultursammanhang vid Slutet av 1700-Talet i sydöstra Skåne, Ystad, 1952, pp. 352 and 362-382; Von Linné, C., Skånska Rea på Höga Överhetens Befalling Förättad ar 1749, Stockholm, 1959 [1751], pp. 183, 203, 249, 267 and 318-319; Hallenborg, C., “Anmärkningar till Carl von Linnes Skanska resa [document from 1752-175?],” Historisk Tidskirft för Skåneland, 1910-1913, Vol. 4, pp. 300, 318, 340 and 359; Anckarsvärd, C. H., “En Resai Blekinge och Skåne [document from 1817],” Historisk Tidskrift för Skåneland, 1910-1913, Vol. 4, p. 82; Campbell, Å., Skånska Bygder under Förra Hälften av 1700-Talet, Uppsala, 1928, pp. 19-23 and 44ff.
1702362181
1702362182 (66) 例如,Hanssen, B., Österlen-Allmoge, köpstafolk & Kultursammanhang vid Slutet av 1700-Talet i sydöstra Skåne, Ystad, 1952, p. 85; Berg,G. and Svensson, S., Svensk Bondekultur, 1934, p. 165; Frykman, J., Horan I Bondesamhället, Lund, 1977, p. 123。
1702362183
1702362184 (67) Areskoug, H., “On Språk och Spräkgränser på Österle,” Tumathorps Sanct Knuts Gille Tänkebok, 1949, p. 83; Hanssen, B., Österlen-Allmoge, köpstafolk & Kultursammanhang vid Slutet av 1700-Talet I sydöstra Skåne, Ystad, 1952, p. 88; von Linné, C., Skånska Rea på Höga Överhetens Befalling Förättad ar 1749, Stockholm, 1959 [1751], pp. 82, 96, 252, 271, 290, 300, 308, 385; Ejder, B., Dagens Tider och Måltider, Lund, 1969, pp. 318, 405; Bringéus, N -A., “Matoch Måltid I Skånska Bondehem: en Oversikt,” Skånes Hembygdsförbund Årsbok, 1971, pp. 51 and 54.
1702362185
1702362186
1702362187
1702362188
1702362189 社会关系与空间结构 [:1702358115]
1702362190 社会关系与空间结构 第十五章 苍蝇和细菌:一种知识地理学
1702362191
1702362192 奈杰尔·斯瑞夫特
1702362193
1702362194 社会关系与空间结构 [:1702358116]
1702362195 引言
1702362196
1702362197 妈妈:我们得把玻璃门关上,宝贝,这样苍蝇就进不来了。苍蝇会把身上的细菌带进屋。
1702362198
1702362199 孩子(当后来被问及细菌是什么时):苍蝇玩的东西。(1)
1702362200
1702362201 在这段小品文中,孩子运用他能够利用的知识来解释了妈妈的禁止。该文显示了本章的中心论题,也就是我们之所知是我们之所思和所为的一个重要制约因素。该文还显示了由这个中心主题派生出且又回归到该论题的两个重要论题。第一,知识具有历史具体性。因此,在1872年以前,关于“细菌”的知识并不存在。(2)妈妈不可能知道细菌的存在,因而孩子原本不必回答向自己询问的人。第二,知识具有地理具体性。即便现在,关于细菌的知识也没有传播到世界的每一个角落,因而在这些没有相关知识的地区,妈妈不必告诉孩子自己不可能知道的事情。
1702362202
1702362203 因此,本章构成了建立境遇性社会行动(situatedsocialaction)理论的持续尝试的一部分。这一理论必定既不断同社会结构的在场和不在场交织在一起(3),也不断同复杂的“结构化”过程中相互冲突的社会群体的频繁骚乱交织在一起(4),但是我想说,这一理论仍然形成了一个相对独立的关注点。(5)我在别处已经概述了这项计划的三个重要组成部分,也就是人格形成过程研究、社交组织化研究以及知识可得性研究(知识在此被最宽泛地定义为关于世界的信息)。(6)由于知识可得性仅仅构成了这项计划的一部分,并且必定关系到其他部分,因此其解释必然涉及某些关于人格形成问题和社交性问题的思考。但在下文中,我的主要关注点是“知识地理学”。
1702362204
1702362205 本章分为四节。第一节非常概括地探讨了“知识库”如何逐步建立起来,而第二节描述了历史上构造的知识库内的知识类型;第三节探讨了三个有关知识空间可得性(spatial availability)的案例;而最后一节通过一个政治知识案例研究分析了知识可得性与社会行动之间的关联。大多数例证取自16世纪至19世纪的欧洲并且局限于通过印刷媒介传播的知识。如此限制考察范围显然有弊端,但是我希望这样做带来的连贯性使得利大于弊。当然,由此必然得出的结论是,任何例证说明都是启发性的而非无遗漏的。
1702362206
1702362207 还有两个限定是必不可少的。第一,我对于境遇性社会行动理论的强调意味着,相比对知识可得性的探讨,我对知识生产、分配和流通的探讨非常少。(7)这样做并非是要贬低后者的重要性,而仅仅是要顺应我业已选择的重点:我在此感兴趣的主要是,行动者具有什么知识任其使用。第二个限定与此有密切关联,即知识完全可得这一事实并不意味着人们依据知识行动,也不意味着知识毋庸置疑或毫无争议。这蕴涵了有关“意识形态”和“霸权”的重要问题,不过在这里我几乎不会触及这些问题。
1702362208
1702362209
1702362210
1702362211
1702362212 社会关系与空间结构 [:1702358117]
1702362213 社会关系与空间结构 社会识知(social knowing)与社会无知(social unknowing)
1702362214
1702362215 我用社会识知这一术语来指一个社会中知识库(8)的持续创造过程,而一直作为各种社会群体成员的行动者可以在生产、生活以及再生产和改造社会群体 (自己的群体和他人的群体)的生活形式从而最终再生产和改造社会的过程中利用这些知识库。(9)我将这一创造过程视为一个本质上递归的过程,也就是那些既提供社会结构媒介又提供社会结构结果的实践的产物。(10)
1702362216
1702362217
1702362218
1702362219
[ 上一页 ]  [ :1.70236217e+09 ]  [ 下一页 ]